Page 100 - Oppimisymparistojulkaisu II

98 Oppimis- ja toimintaympäristöjen kehittäminen II

Under senhösten 2019 ordnades en tillvalskurs i formgivning för elever i årskurs nio. Ele-
verna fick i uppgift att designa en egen glasögonmodell eller -kollektion. Eleverna bekanta-
de sig med olika populära och tidstypiska designer, var på studiebesök hos en optiker och
designade sina egna glasögonbågar. Bågarna ritades upp i ritprogrammet Tinkercad och
skars ut med laserskäraren.

Trots att Makerverkstan varit i gång i två terminer, söker verksamheten i den nya lärmiljön
fortfarande sin form. En av utmaningarna har varit att locka fler lärare till Makerverkstan
och att få fler lärare att börja använda tekniken som finns. Under projekttiden har det
hållits olika workshops och infotillfällen för kolleger. Trots det är det en handfull lärare
som nyttjar de resurser som finns i Makerverkstan. Laserskärning och programmering av
LEGO-robotar är inget man lär sig i en handvändning och i lärares redan hektiska vardag
kan det vara svårt att hitta tid för egen fortbildning.

En annan utmaning är att Makerverkstan, på grund av kronisk utrymmesbrist i skolan, ofta
är bokad för andra aktiviteter, främst textilslöjd för elever i årskurs F-6. Vi valde därför att
göra de olika resurserna bokningsbara, så att lärare kan boka till exempel Sphero-robotar-
na och green-screenen via resursbokningssystemet i Wilma. Då har lärarna inte tillgång till
själva lärmiljön men kan åtminstone nyttja den teknik som finns i Makerverkstan.

5. Tankar om making och makerspace i skolan

I samband med att vi utvecklat Makerverkstan har vi diskuterat själva grundkonceptet ma-
king och det egentliga behovet av makerspaceaktiga lärmiljöer i skolan.

Som tidigare nämnts, söker verksamheten i Makerverkstan fortfarande sin form. Det har
varit utmanande att få lärare att börja använda Makerverkstan. En av orsakerna kan vara
att making som innehåll saknar en tydlig ämnestillhörighet. Trots de nya läroplansgrun-
dernas försök att sudda ut läroämnesgränserna, är skolvardagen till stor del inrutad i olika
läroämnen. De olika läroämnen har sitt innehåll, sina målsättningar, sina traditioner, sina
läromedel och lärmiljöer. Makerverkstan har använts i helhetskapande projekt under te-
maveckor och tillvalskurser, men mest används lärmiljön för annan undervisning.

Överlägset mest används Makerverkstan av skolans slöjdlärare. Delvis för att slöjdlärarna
själv har ett stort teknikintresse, dels för att making-innehållet ligger närmast slöjdämnets
innehåll och målsättningar. Det är lätt att implementera 3D-printning, laserskärning och
programmerbar elektronik i slöjdämnet. I slöjden ändvänds Makerverkstan som planerin-
gsutrymme och för gemensamma genomgångar av olika dataprogram som används i slöj-
den såsom ritprogrammen Tinkercad och Scetchup och presentationsverktyget Thinglink.
Ändå sker majoriteten av slöjdlektionerna i slöjdsalarna i källarvåningen eftersom största
delen av materialen och verktygen finns där.

Eftersom de digitala inslagen, till exempel 3D-ritningar görs på de bärbara datorerna i Ma-
kerverkstan, blir det hel del springande mellan Makerverkstan och slöjdsalarna i källarvå-
ningen. Under våren 2019 genomfördes en temavecka där eleverna under en veckas tid