Page 96 - Oppimisymparistojulkaisu II

94 Oppimis- ja toimintaympäristöjen kehittäminen II

Det finns en ideologisk dimension till maker-rörelsen, som kännetecknas av en delandekul-
tur där projekt, innovationer, ritningar och konstruktioner delas öppet på digitala plattfor-
mar som Instructables, Quirky och Etsy (Malmegård, 2012). Att dela med sig av sina idéer
och att experimentera sig fram anses vara rådande värderingar inom maker-rörelsen (Borg,
2019).

2. Makerverkstan vid Vasa övningsskola

Det finns inget färdigt recept för vad som bör finnas i ett makerspace, men viss teknik och
vissa verktyg associeras starkare med maker-rörelsen än andra. I amerikanska universitet
utrustas makerspaces till exempel med 3D-skrivare, laserskärare, vinylskärare, sy- och bro-
derimaskiner, CNC-fräsar och -svarvar, träsvarvar, fräsar, bandsågar, bordscirkelsågar och
slipmaskiner. (Hatch, 2014)

Det har blivit allt vanligare att skapa “makerspaceaktiga” lärmiljöer i skolan vilket också
var syftet med vårt projekt. Ganska fort insåg vi att utgångspunkten för att utveckla ett
makerspace i skolor i Finland är lite annorlunda jämfört med många andra länder. De flesta
skolor i Finland har, långt före etableringen av maker-rörelsen och utan influenser av ma-
ker-kulturen, länge haft egna makerspaces – trots att vi kallat dem slöjdsalar. Mycket av
den utrustning som anses som karakteristiska för ett makerspace finns redan i slöjdsalarna
i Finland (Borg, 2019). En väsentlig fråga är i vilken mån vi i vår skola behöver anpassa oss
efter konceptet making och vad vi kan lära oss av maker-rörelsen.

Vår tanke med Makerverkstan var att utveckla en lärmiljö dit elever, lärare och lärarstu-
derande kommer för att jobba med olika öppna projekt och laborationer som innefattar
digitala inslag. Målgruppen är elever i hela grundskolan men med en betoning på elever
i årskurs 7-9. Eftersom skolans slöjdsalar i källarvåningen redan har maskiner för trä och
metallarbete, ville planeringsgruppen att Makerverkstan skulle vara dammfri och mer fo-
kuserad på digital teknik och digitalt skapande. Makerverkstan skulle också användas i lä-
rarfortbildning då efterfrågan på fortbildning inom programmering och digitalisering är så
stort i Svenskfinland.

Planeringsgruppen bestod av rektor, matematiklärare, slöjdlärare, fortbildningsplanera-
re och skolans IT-pedagog. Planeringsarbetet inleddes under hösten 2018 och utrymmet,
som tidigare fungerat som en textilsal ytrenoverades i årsskiftet 2018-2019.

Planeringsgruppens ambition var att Makerverkstan skulle användas för ämnesundervis-
ning, för helhetsskapande undervisning och klubbverksamhet. Följande pedagogiska am-
bitioner skulle beaktas i planeringsarbetet:

• Makerverkstan skulle bli en lärmiljö där elever, lärare och lärarstuderande utforskar
kopplingar mellan läroämnen som innehåller teknologi, formgivning, matematiskt-
naturvetenskapligt innehåll, konst och slöjd.
• Makerverkstan skulle möjliggöra arbetssätt som vidgar elevernas erfarenhetsvärld och
stärker elevers delaktighet samt inspirerar till företagsamhet.